Jag har begett mig ut i landskapet.
Mitt bland
järnkorsen från 1700-talet,
de pompösa gravstenarna från 1800-talet
&
de mera likriktade
portföljgravvårdarna från 1950-talet
återfinner ni mig ett tag framöver.
Här pågår en kyrkogårdsinventering
&
framtagande av en bevarandeplan.
Spännande!
Blir ofta tagen av de många tragiska öden
man kan koppla samman.
Men en ynnest att få arbeta ute i vårsolen
i en fantastisk miljö
med så intressanta uppgifter
♥
3 kommentarer:
Vilka öden en kommer över när en inventerar kyrkogårdar. Jag har inte gjort det så mycket, utan minns framförallt från gårdsstudien under BA utbildningen vilka öden som familjerna i den "by" vi forskade kring varit med om. Tre barn i en och samma familj som gick bort inom loppet av 2 veckor och annat otäckt! Fantasin sätter sannerligen igång, vilka var de? Var de lyckliga? Hur hårt var livet?
Så häftiga järnkors och stenar! Måste va intressant forskning!
Tack snälla för dina fina ord på bloggen! Håller med dig fullt ut...när man tackar ja till nåt roligt för det med sig mer roligt! :)
Välskötta kyrkogårdar kan man nästan betrakta som parker. Det är vilsamt att ströva bland de som levat, eller att sitta och tänka till lite...
Kanske på framtiden!
Skicka en kommentar