måndag 24 november 2008

Homage

till min Mäster.
Idag skulle han ha fyllt 55 år. Visar lite av allt det som han har snickrat till oss.



Träpanelerna i badrummet, foder, krönlist, taklist.
Fönster i Eleanors rum. Pardörrar & fönster i hallen, svängd krönlist ovanför pärlspontspanelen upp i trappan.


Mäster Mats
1953 - 2004

Det var på förmiddagen den 10 november 2004. I kyrktornet i Eds kyrka någonstans i Värmland håller Mäster på att sätta in nya fönster. Han har snickrat, jag har målat. Flera dagar föregående vecka har vi tillsammans kånkat fönster upp till tornet. Denna ödesdigra förmiddag är jag på jobb på ett annat ställe. Mäster har med sig en annan medhjälpare. Jag får ett meddelande ifrån honom på min mobil vid 10-tiden att nu håller han på med sista fönstret. Jag ler för mig själv & känner att jag snart kan pusta ut. Själv är jag otroligt höjdrädd & har varit så noga med att han ska ha säkerhetslinan ordentligt på. Det är sista fönstret. 30 meter upp. Trästegen är lutad mot karmen. Det är november, det är fuktigt, kanske lite halt. Mästers medhjälpare står inne i kyrkan & arbetar & hör ett brak & ett långdraget skrik. Han springer upp i tornet.
Tornet är tomt.
Han springer ner för alla sneda & vinda trappor. Ut på kyrkbacken.
Där ligger Mäster.
Till minne av den vackraste själ jag nånsin mött.

16 kommentarer:

Granne med Selma sa...

Tänk... det där kommer jag ihåg... Säker på att han finns där uppe och håller ett vakande och beskyddande öga på dig!
Kram till dig min vän!

Gúa sa...

Vilket vackert, sorgligt inlägg.
Jag sväljer och sväljer och blinkar bort tårarna.

Alla dina varma tankar och ord till honom, ger hans själ ro på den plats, vi ännu ej beskådat.

Största kramen till dig vännen...

MiaMaria sa...

Hej!

Men så sorgligt......

Och vilken konstnär...så vackra saker han skapat...

HA´en bra vecka!
MiaMaria

smultrongården sa...

Hejsan!

Så fint du skriver om honom. Så bra att du kan. Fantastiska saker han gjort!!

Måste berätta: Vi har öppet onsdagar, torsdagar och lördagar.

Aldrig fredagar så det är ingen bra idé att åka hit då...

Hoppas ni kan komma en annan gång.
Vi har massor med värmlandsbesök. Riktigt, riktigt härliga besök kan du tro!

Varmt välkommen närhelst ni kommer.
Kramar Eva

Galleri Hönshuset sa...

Hej. Vad vackert skrivet...nu blir han glad där uppe nånstans. Kram Pirre

MiaMaria sa...

Hej!

Får nog själv också ta och besöka skogen.....men när....

HA´det så bra...

MiaMaria

Pia..... sa...

Hej..så fint skrivet om Mäster..kommer inte ihåg händelsen tyvärr..mycket sorgligt....



Värla är allt bra litta...med tanke på vad du skrev inne hos mej:)..Lisbeth..är förövrigt min mammas väninna..men jag känner henne väl..:)..även dottern..så hälsa henne du...Jag har bloggat väldigt lite nu ett tag.samt..även hälsat på hos andra väldigt lite..men som sagt..det är mycket nu..just nu så försöker jag återhämta mej från en skräckupplevelse igår kväll..den mal och mal hela tiden..fick rädda mitt yngsta barnbarn från att kvävas....fick ringa ambulans..men jag orkade få honom att kvickna till..men det är en chockupplevelse som sitter än..de är nu sen igår kväll på sjukhuset i K-stad..och jag bara väntar på att de ska komma hem..efter att alla prover och röntgen är klar.....är bara inne på bloggen för att kolla en sak och såg att du plus några till skrivet..ville bara svar..återkommer när jag hämtat mej ..kram..PIA

Viveka på Humlebacken sa...

Men oj vad sorgligt! Tur att du finns som kan minnas honom så bra!

Floras Kulle sa...

Nu vill man ju bara gråta... Så fint och sorgligt, och vackert skrivet. Någon sa till mig en gång: "Ta vara på livet. Det går inte i repris"...
KRAMAR:
Annette

Målargården sa...

Läser ditt inlägg och klumpen i halsen blir bara större, svårt att hitta ord att skriva....Vill bara säga att det var mycket vackert skrivet om en sån fruktansvärt tragisk och traumatisk händelse. Många är vi som lever med rädslan att det skall hända våra nära och kära otäcka saker därför berörs vi så mycket av personer som vågar och kan skriva om sina upplevelser. Ta vara på dig och livet och lev med de ljusa minnen du har./ Eva-Mari

Nyhems byggnadsvård sa...

Minns denna händelse.Vi vet verkligen ingenting om livet... Efter ditt fina inlägg känns det lite trivialt att börja diskutera färg... men det är oxidsvart tempera på bänkskivor och en bordsskiva i butiken. Samma på mitt sofflock. Däremot har jag ingen dörr målad i oxidsvart. Kan det vara den grafitgrå dörren i butiken du menar? Den är alltså inte svart.Den oxidsvarta här helt underbar att måla med. Täcker bra, och när den härdat är det så lätt att putsa upp en yta på den (om man nu vill det...)Jag brukar få leverans på tisdagar. Temperan är för det mesta en beställningsvara, men 0,3:or brukar jag ofta ha hemma. Det kanske räcker med en varsin sådan? Den är ganska dryg eftersom det ofta räcker m två strykningar. Fortsatt trevlig helg! MVH mitt egnahem/nyhems byggnadsvård/Anneli

Lena i et bæssmorhem sa...

Huff, så trist å lese. Iblant er livet så hemskt... Siste vinduet og så hender det som ikke skal hende... Stakkars mann :-( Så godt at du har så mye fint han har laget som kan minne deg om hvilket fint menneske han var hver dag!

God advent!

Annika sa...

Det är tur att man inte vet nåt iförväg... din Mäster har det säkert bra där i sin himmel o sitter o kikar ner på allt fint du åstadkommer..... men minnen är ju så underbara att bära med sig....
Kram Annika

Leva som jag sa...

Nilken sorlig historia!!Så fint du skriver om honom,kram Malin

Nyhems byggnadsvård sa...

Såg nu att ni ska åka på en tur! Jag har tyvärr ingen grafitgrå hemma. Oxidsvart och en ljusare grå tempera finns i butiken just nu. Kan få hem mer till veckan. Jag ska till Arvika på fredag eftermiddag, så är det någon av kulörerna som passar så kanske vi kan ses vid butiken. Ring på min mobil (nummer finns på butiksbloggen), när och om det passar i A-a på fredag. MVH Anneli

Willewira sa...

Så sorgligt att behöva förlora en vän, och på det sättet.
(Det finns inga bra sätt att förlora någon på, men det finns sätt som är mindre dåliga...).

Fint är det ändå att du kan skriva så från hjärtat om en god vän - Jag känner värmen... Det är vackert!
Han finns med dig i minnet och håller säkert ett öga på dig när du fixar och donar. Hans lärling ska ju föra arvet vidare... ;)

Tittar på dina kransa och njuter - vackra är de!

Kan inte låta bli att skratta när jag läser om din son som hacker.
Sonen till min sons lärare var inne och hackade hennes dator och gjorde bakgrund och texter svarta. (!!???) Inte lätt att se var man ska klicka för att återställa allt då. Hon fick lämna in datorn och det kostade henne en slant. HM!
Nyfikenhet är bra, men det finns gränser... Eller hur? ;)

Önskar dig en skön torsdagkväll!
Kram Willewira